I mer än 500 år har Axevalla hus legat i ruiner och aldrig blivit utgrävd. Historian om Axevalla hus kan sträcka sig så långt tillbaka som vikingatiden men det är först under medeltiden som det dyker upp säkra källor om dess historia.
Här har vi sammanställt vad vi hittat kring Axevalla hus historia både vad gäller sägner och fakta. För att sätta saker i sitt sammanhang har vi inkluderat lite milstolpar i den svenska historien. I texterna finns en del länkar för dig som vill veta mer om personer och platser vi nämner. Många av platserna finns utmärkta på vår karta som du hittar här.
Axevalla hus var en av kungamaktens borgar så mycket av dess historia kretsar kring olika regenter. Det kan därför vara bra att då och då snegla på den svenska regentlängden för att hänga med, regentlängden hittar du här. Det förekommer också en del mer eller mindre vanliga historiska termer i texterna, som du kan hitta förklaringar till här. Vill du läsa mer i de källor som vi använt oss av så hittar du källförteckningen här.
900-talet och tidigare
Som nämnts så vet vi egentligen inte mycket om borgens tidiga historia. Detta beror på att det saknas källor från denna tid. Vi kan med säkerhet säga att platsen där Axevalla hus ligger vid kanten av Axevalla hed var betydelsefull redan under förhistorisk tid. På heden har man till exempel funnit exceptionella gravar från stenåldern och fossila åkermarksområden från järnåldern.
Goda naturtillgångar
Människor kunde etablera sig i området tack vare en rik tillgång på jakt och fiske och så småningom även bördig jordbruksmark. De många sjöarna i området är lämningar efter inlandsisen och dessa var betydligt större och mer sammanhängande då än vad de är idag. I avsaknad av farbara vägar var vattenlederna desto viktigare för att transportera människor och varor och man kunde ta sig med den tidens grundbottnade båtar genom vattendrag från Vänern via Hornborgasjön till Axevalla hus. Skara som ligger en mil från borgen skall till och med haft en hamn en gång i tiden.
Innan Sverige kom till
På 900-talet fanns ingen nation vi kan kalla för Sverige. Vi vet att de som under vikingatiden (c:a 750-1100-talet) bodde i det som vi idag kallar Sverige hade ett stort utbyte med andra områden på flera platser i världen. Det bedrevs både handel och en del plundring.
På olika gårdar levde man i storfamilj och några städer började växa fram. Mest känd är kanske staden Birka som ju inte finns längre men som blivit väl utforskad. Flera städer som finns än idag såsom Skara, Lund och Sigtuna grundades dock redan under 900-talet. Under Vikingatiden kommer kristendomen till Sverige. Många människor levde fortfarande som bönder men under vikingatiden utvecklades flera hantverkaryrken. Vissa fick dock finna sig i att vara ofria trälar.
En välmående bygd
Välståndet och det geografiska läget vid Axevalla hus ledde till att för den tiden stora byar och till och med städer kunde växa fram i trakten. I Varnhem som ligger bara några kilometer från borgruinen har man under utgrävningar vid Varnhems klosterkyrka funnit bevis för att det levde kristna vikingar här så tidigt som på 900-talet.
Berättelser om vikingar
I folkmun berättas att vikingahövdingen Skoglar Tostes dotter Sigrid Storråda kan ha bott på Axevalla hus. Skoglar Toste skall ha ägt många gårdar i Västergötland och Värmland. Sigrid Storråda skall ha varit gift med kung Erik Segersäll som är den första svenska kungen i regentlängden (kung 970-995). Efter Erik Segersälls död skall Sigrid Storråda ha ärvt många gårdar i Västergötland och valt att bosätta sig nära sin bror Ulf den gamle som var Jarl i Västergötland och hade en borg på Havstena (nära Skövde). Erik Segersälls och Sigrid Storrådas son var Olof Skötkonung (kung 995-1022) som ju anses ha varit den första svenska kung som valde att döpa sig.
Olof Skötkonung skall ha döpts i Husaby källa som ligger cirka 3 mil från Axevalla hus. Det sägs också att det finns belägg för att Olof Skötkonung både som barn och vuxen skall ha vistats på den närbelägna Kungsgården Ökull (några hundra meter från Axevalla hus)
1000-talet
Landskap med självstyre
Perioden från 1050-1250 kallas ibland även äldre medeltiden.
På 1000-talet, i slutet av vikingatiden, var Sverige ännu inte ett enat land. Sverige bestod istället av olika landskap med självstyre och lagsagor. Dock hade man i Västergötland och Mälardalen enats om en kung.
Under denna tid började man även att dela in landskapen i härader. På sikt fick man även stift och socknar. Man uppskattar att det bodde ungefär 400 000 människor i Sverige runt 1000-talet.
Kristendomen breder ut sig
Kristendomen och kristnandet som inletts i Götaland bredde ut sig och fler och fler kyrkor byggdes. Makten i Uppsala konverterade till slut till kristendomen. Kung Blot-Sven (1083-1085) skall ha varit den sista hedniska kungen. 1087 skall Uppsala tempel ha bränts på order av Kung Inge den äldre. Densamme skall ha förbjudit blotriten och påbjudit att alla svenskar skulle kristnas.
Olof Skötkonung är kung fram till 1022 och efterföljs sedan under 1 000-talet av kungar som Anund Jakob 1022-1050, Emund gamle 1050-1060, Stenkil (stamfar för den stenkilska ätten) 1060-1066, Halsten 1067-1070, Kung Inge den äldre 1079-1083, 1085-1110 och Blot-Sven 1083-1085 (se regentlängden).
Axevalla hus – ett släktgods och kungasäte?
Fanns Axevalla hus vid denna tid så fungerade den sannolikt fortfarande som ett släktgods. Enligt en kalkstenstavla vid ingången till Varnhems klosterkyrka skall Axevalla hus vid kung Inges tid ha varit det förnämsta kungasätet i Västergötland. Kalkstenen har dock tillkommit först under 1600-talet och det är svårt att veta hur mycket sanning det ligger i det påståendet eftersom man vet att andra saker i texten inte stämmer.
1070
Kung Inge den äldre var kung i perioder mellan 1079-1110 och skall ha vistats på borgen när han var i landskapet. En av de stora kalkstenstavlorna vid ingången till Varnhems Klosterkyrka skall berätta om just Kung Inge den äldres vistelser på Axevalla hus. Där skall stå ”På den tiden var Axevalla slott förnämsta kungasätet i Västergötland som tvärs häröver ligger varest kung inge och mest residerade.” Kung Inge den äldre skall även haft gården Ingatorp vid Hornborga.
Enligt sägen skall Inge den äldre ha hållit hov på Axevalla hus mot senare delen av 1 000-talet.
KALKSTENSTAVLORNA VID INGÅNGEN TILL VARNHEMS KLOSTERKYRKA – Vid ingången till Varnhems klosterkyrka hänger två kalkstenstavlor som sattes dit under 1600-talet (1673) för att berätta om den stora restaureringen av kyrkan. Innehållet på tavlorna är inte helt korrekt och det är svårt att veta hur mycket sanning det ligger i påståendena om Axevalla hus. Här ser du den vänstra stentavlan och med texten om Axevalla slott markerad. Hela texten lyder enligt en avskrift av Johan Peringskiöld så här:
ÅHR EFTER KRISTI BÖRD 1050 ÄR THENNA WARNHEMS KYRKA TILLIKA MED CLOSTRET FÖRST FUNDERAT WORDET AF TÅ REGERANDE KONUNG I SWERIGE INGONE THEN 3 MED THET NAMNET HWILKEN ORT FÖRUTHAN AL ANNAN HÄRLIGHET THER AF HÖGT BERÖMD BLEFWEN ÄR ATT FYRA KONUNGAR SOM ÄR KONUNG INGE THEN TRIDIE KONUNG CNUT OCH KONUNG ERIC THEN TIJONDE OCH K. ERIC THEN ELFTE SÅSOM OCK DROTTNING RECHISA ÄRO BEGRAFNE FÖRUTHAN MÅNGE FLERE TAPPRE OCH FÖRNÄME SWENSKA MÄN AF HWILKA NÅGRE FÅÅS MONUMENTER ÄN FINNAS. PÅ DEN THIDEN WAR AXEWALDS SLOTT FÖRNÄMSTA KONUNGASÄTE I WÄSTERGÖTLAND SOM HÄR TWÄRT ÖFWER LIGGER HWAREST OCK KONUNG INGO MÄST RESIDERADE.
ÅR1494 BLEF CLOSTRET OCH KYRKAN AF THE DANSKE UPBRÄND I TÅ WARANDE FEIGD EMILLIAN DROTTNING MARGARETHA OCH KONUNG ALBRECT MENSTRAXT FÖRBÄTTRAT IGEN OCH WID MACHT HÅLLEN IN TIL THES KONUNG GUSTAF THEN FÖRSTA WÅR CHRISTLIGA EVANGELISKA REGLIGION INPLANTA LÄTT OCH THER IGENOM CLOSTREN ÖDELADE. SEDAN WARDT KLOSTRET OCH KYRKAN UPBRÄND I THEN FEIGD ENELLAN KONUNG ERIC THEN 14 OCH THE DANSKE. ALTSEDAN IN TIL ÅHR 1668 FÖRFÖLL KYRKAN MEHR OCH MEHR SÅ AT EN STOOR DEHL AF SIELFWA KYRKOWALFWEN, HALFWA SÖDRA SIDAN AF WÄGGARNA, OCH THENNE KYRKIA ALTSÅ NÄSTAN SOM ÖDELAGD OCH SIN TOTAL UNDERGÅNG NÄRMAST.
Klicka på bilden så öppnas den i ett större fönster.
1100-talet
Ett rike börjar formas under en gemensam kung
Under 1100-talet blir delar av Götaland och Svealand (Mälardalen) mer tydligt ett enat rike under en gemensam kung. På samma sätt blir gränserna mellan de nordiska länderna allt tydligare. Hamnstäder som Lödöse, Visby och Kalmar blev viktiga för handel med andra länder. Befolkningstillväxten tog fart eftersom bönderna fick nya redskap såsom plog och harv med vilka de kunde öka sin produktion och försörja fler människor med mat.
Kungamakt och katolska kyrkan
En slags kunglig förvaltning utvecklades under 1100-talet. Storbönder utvecklades till en aristokratisk krigarklass som hade landbönder som arbetade åt dem.
Katolska kyrkan organiserade sig allt mer under 1100-talet och bland annat så byggde Cisterncienserorden kloster i Varnhem och Alvastra.
1100-talets regenter
Under 1100-talet regerade kungar som Kung Inge den äldre (1085-1110), Filip och Inge d.y. (som samregerande konungar, 1110-1118)), Inge d.y. (ensam konung, 1118-1120), Ragnvald knaphövde (c:a 1120-1125), Magnus Nilsson (1125-1130), Sverker den äldre (Sverkerska, 1130-1156), Erik den helige (Erikska, 1156-1160), Magnus Henriksson (Stenkilska, 1160-1161), Karl Sverkersson (Sverkerska, 1161-1167), Knut Eriksson (Erikska, 1167-1195) och Sverker Karlsson (Sverkerska, 1195-1208) (se även regentlängden).
Maktkamp mellan Sverkerska och Erikska ätterna
Efter att den Stenkilska ätten dött ut inleds en maktkamp mellan den Sverkerska och Erikska ätten som pågick långt in på 1200-talet. Under striderna mellan de Erikska och Sverkerska ätterna som alltså pågick under hela 1100-talet (1100-1210) skall Axevalla hus fått en allt viktigare roll ur försvarssynpunkt.
Axevalla hus – längs vägen från Götaland till Svealand
Axevalla hus låg nämligen strategiskt placerad längs den viktigaste vägen från Götaland till Svealand. Passet över berget Billingen förde resande denna väg förbi Axevalla hus. Flera vägar sammanstrålade i Skara som hade växt till en storstad utifrån den tidens mått.
Klostret i Varnhem skall ha bildats under mitten av 1100-talet och Varnhems klosterkyrka anses vara gravkyrka för medlemmar av den så kallade Erikska ätten under 1100- och 1200-talen.
Varnhems kloster grundas under 1100-talet Katolska kyrkan organiserar sig i Sverige och Cisterncienserordern grundar kloster i Varnhem några enstaka kilometrar från platsen där Axevalla hus en gång låg. I Varnhem finns ruinerna av klostret och man har nyligen börjat att gräva ut fler delar av klostret.
1100
Axevalla hus blev sannolikt redan under 1100-talet en kungsgård. I och med att Västergötland under denna tid var ett gränslandskap var det viktigt att kunna försvara sig. Strider med danskarna förekom titt som tätt.
1150
Eftersom man kan bekräfta att Varnhems kloster nämns i skrift har man konstaterat att klostret grundades kring mitten av 1100-talet. Klostret ligger bara några kilometer från Axevalla hus som troligen fick en viktig roll som försvarsanläggning under denna tid.
1200-talet
Kungamakten och folkungarna
Kampen mellan Erikska och Sverkerska ätterna fortsätter en bit in på 1200-talet. Under åren 1210-1280 pågår också strider mellan kungamakten och de så kallade folkungarna. Folkungarna var en beväpnad grupp från Uppland med band till kung Erik den heliges (1156-1160) ätt som ville bevara en högre grad av regionalt självbestämmande och beskattning. Flera väpnade uppror uppstår under perioden med start i slaget vid Gestilren 1210 och slutar med det tredje folkungaupproret runt 1280 där kungamakten och Magnus Ladulås till slut segrar.
Riket växer med lag och ordning
Under 1200-talet växer Sverige genom att Götaland, Svealand, södra Norrlandskusten och delar av nuvarande Finland enas. De lokala lagar som styrt de olika landskapen blir nu till fridslagar som gäller för hela landet. Fridslagarna reglerade bland annat förbud för våld, våldtäkt och stöld. Äldre Västgötalagen är den äldsta bevarade landskapslagen och denna upptecknades 1280.
Adel, präster, borgare och bönder
Adeln grundlades 1279 och samhället kom under 1200-talet att delas upp i 4 stånd: adel, präster, borgare och bönder. Borgare och bönder betalade skatt medan adeln istället hade som uppgift att försvara landet vid krig.
Resande kungadöme
Bönderna hade inte någon politisk makt utan makten tillföll stormännen. Under tidig medeltid fanns ingen huvudstad utan kungadömet var ett slags resande kungadöme, vilket var vanligt i många västeuropeiska länder vid denna tid. Resandet var en kunglig livsstil som bland annat syftade till att bevara lokala makthavares trohet. Kungen och hans följe (kunde omfatta många människor) reste mellan olika borgar och kungsgårdar och kunde begära in skatt. Kungen hade även rätt att begära gästning, det vill säga mat och husrum på andra ställen under sin resa. Under mitten av 1200-talet skall dock Birger Jarl ha ersatt den så kallade gästningsplikten av en stående gengärd (en slags naturaskatt). Detta kan ha varit den första grundskatten som infördes i Sverige.
Med Birger Jarl upphörde jarlämbetet och ersattes av marskar och drotsar.
Regenter under första halvan av 1200-talet
Under 1200-talet regerade kungar som Sverker Karlsson (Sverkerska) 1195-1208 , Erik Knutsson (Erikska) 1208-1216 , Johan Sverkersson (Sverkerska) 1216-1222 , Erik Eriksson ”Läspe och halte” (Erikska) 1222-1229 , Knut Långe (Erikska) 1229-1234 , Erik Eriksson ”Läspe och halte” åter kung 1234-1250
Valdemar och hans far Birger Jarl
Erik Eriksson ”Läspe och halte” regerade alltså i två perioder och efter hans död 1250 blev hans systerson Valdemar Birgersson kung. Dock var hans far Birger Jarl den egentliga regenten fram till sin död 1266.
Sveriges regenter under mitten av 1200-talet är alltså Birger Jarl 1248-1266 (Bjälbo-/Folkungaätt) och Valdemar 1250-1275
Under denna perioden var det vanligt att bland annat de yngre medlemmar av kungafamiljerna tilldelades olika hertigdömen att styra över, något som också kom att leda till konflikter om kungamakten.
Magnus Ladulås
Valdemar störtas av sin bror Magnus Ladulås (egentligen hette han Magnus Birgersson) vid slaget i Hova 1275 och han sitter som regent fram till sin död 1290 då hans son Birger Magnusson blir kung.
Axevalla hus – kungamaktens borg
Med historisk säkerhet omtalas Axevalla hus i samband med striden mellan Magnus Ladulås och Erik Klipping av Danmark. (1277). Vi vet alltså med säkerhet att Axevalla hus var en mäktig borg åtminstone från slutet av 1200-talet. Flera källor anger att borgen anlades under slutet av 1200-talet och även om det kan ha funnits ett tidigare Axevalla hus här eller i närheten så blev det kungamaktens borg runt slutet av 1200-talet.
1270
Axevalla hus i strider med danskarna
1277 kom Erik Klipping med en stor dansk styrka genom Västergötland och intog Axevalla hus i november samma år. Ända fram till påskhögtiden följande år stannade danskarna kvar på Axevalla hus. Borgen skall delvis ha nedbränts av danskarna.
1278 – Enligt en av våra källor skall det vara styrkt att Magnus Ladulås gästade Axevalla hus detta år.
Magnus Ladulås son Birger Magnusson är kung mellan 1290-1318. Under sin tid som regent stred han om makten med sina bröder hertigarna Erik och Valdemar Magnusson. Under 1200-talet förstärktes Axevalla hus som befästning och i slutet av 1200-talet ansågs borgen tillhöra rikets starkaste.
1280
Palissad och vallgravar byggs runt Axevalla hus
1288 – Pålspärren i sjön är daterad till 1288. Eftersom pålspärren ansluter till vallgravarna så bör även vallgravarna härröra från detta år.
1300-talet
Håtunaleken och Nyköpings gästabud
Vid sekelskiftet sitter alltså Birger Magnusson vid makten. Hans period vid makten, 1290-1318, präglas av den utdragna konflikten med hans två yngre bröder hertigarna Erik och Valdemar.
Bland annat kom Birger tillsammans med bland annat sin fru drottning Märta att fängslas på Nyköpings slott av sina bröder mellan 1306 och 1308 i det som kallas för Håtunaleken.
När Birger släpps ur fängelset flyr han till Danmark, hans svärfar var Kung Erik Klipping av Danmark. Hans svåger kung Erik Menved av Danmark invaderar Sverige 1309 och tränger så långt fram som till Nyköping innan de retirerar. På detta sätt återfår Birger en tredjedel av det svenska riket.
1300
Hertig Erik tar Axevalla hus efter Håtunaleken
1306 – Efter Håtunaleken 1306 skall Hertig Erik ha skyndat att tillskansa sig Axevalla.
Hertig Erik utvecklar Axevalla hus
1308 skall hertig Erik ha samlat krigsfolk för att stå emot den danske kungen Erik Menved som alltså hjälpte sin svåger den avsatte kung Birger att återfå en tredjedel av det svenska riket.
Det finns inga uppgifter om att borgen skall ha belägrats vid denna tid men Axevalla hus verkar dock ha skadats svårt genom brand.
Mellan 1308 och 1313 kan Erik ha byggt en ny borg på platsen och man vet att han 1309 själv var vid Skärv (socken där Axevalla hus ligger). Nyhuset som det kallas kan ha ersatt en annan borg på samma plats eller så ersatte det nya Axevalla hus en borg som kan ha legat i närheten.
Genom medling av de danska och norska kungarna sker 1310 en riksdelning där kungariket delas mellan bröderna Magnusson i tre delar. Hertigarna får då med arvsrätt de västra delarna av Sverige. Hertig Erik, med koppling till Axevalla hus, fick bland annat landskapen Västergötland, Dalsland och Värmland vilka tillhör fögderierna Axevalla och Lödöse. Hur indelningen var exakt är okänt.
En avskrift av den text på latin som upprättades i samband med Hävdaskiftet i Lödöse den 9 september 1315 anger följande
Hertigarna Erik och Valdemar uppgör genom biskop Karl i Linköping, Birger Persson, Filip Ingevaldsson, KnutMagnusson, Arnvid Gustavsson, Sigge Halstensson, Bo Nilsson, Erik Turesson, Karl Elinosson, Sune Jonsson, domprosten Brynolf av Öland och Ingevald Stridsson ett s.k. hävdaskift e eller fördelning av sina provinser och egendomar på 5 års tid, med särskilda fö reskrift er i avseende på slottets bevarande och arvingarnas rättigheter, i händelse någon avhertigarna skulle dö.
Till Erik skall höra Lödöse, Axvall med hela Västergötland, Dal och Värmland, Varbergs slott, Hunals och hela Halland, Kalmar slott med landet Möre, Norrobiugh, Handbörd, Aspeland, Fiholm och Tjust.
Till Valdemar skall höra Stockholms slott med tillhörande fögderi, Åbo slott och Tavastehus. Som kompensation för Borgholms slott och hela Öland, som hertig Valdemar skall inneha, skall Erik erhålla angiven mängd markland jord i Bro och Sylta samt Habo hundare och Bro hundare utom staden Sigtuna m.m.
Utfärdarna beseglar.
Under 1300-talet utvecklas Axevalla hus till att bli ett av landets starkaste befästningar och ett administrativt centrum för den västra delen av Sverige.
Kungliga besök ställde höga krav
Under de perioder som regenter vistades på borgen ökade invånarantalet på borgen betydligt i och med kungens eget följe av soldater och ekonomipersonal och alla fick sannolikt inte plats innanför murarna. Det var inte bara kungligheter som ställde stora krav även rådsmedlemmar, furstliga personer och stormän som besökte borgen krävde förnödenheter som vin, mjöd, vetebröd, ål och rökt kött.
För att kunna tillgodose detta fanns på borgen förutom försvaret en personalstyrka i form av hantverkare – bagare, bryggare, skaffare och kockar, källarsvenner. Till borgen hörde även åker, äng , skog, betesmark och fiskevatten. Kvarnar och hästar var också viktiga för att tillgodose behoven.
Axevalla hus blir morgongåva
1313 -Hertig Erik gifter sig med den norska kungadottern Ingeborg Håkansdotter och ger henne i morgongåva ”Nyhuset” (Axevalla hus) samt fem häraden i Västergötland och Värmland.
Enligt en uppgift så omnämns slottet för första gången 1315 i samband med att Hertig Eriks hustru Ingeborg får borgen i morgongåva. Begreppet ”det nya” slottet skulle också kunna ha att göra med Axevallas relation till borgen Gälakvist i Skara.
Nyköpings gästabud
Konflikten mellan bröderna mynnar så småningom ut i det som kallas Nyköpings gästabud (1317) i vilket Birger som hämd för Håtunaleken lurar sina bröder Erik och Valdemar till Nyköpings slott där han fängslar och dödar dem genom att svälta ut dem. Tilltaget leder dock till att Birger avsätts som kung.
Hertig Eriks och Ingeborgs son Magnus Eriksson tar då över tronen som han innehar mellan åren 1319-1364. I samband med att Magnus Eriksson blir kung ingår också Sverige och Norge en union (personalunion).
Efter ett uppror blir Magnus Erikssons son, Erik Magnusson 1356-1359 (motregent), vald till kung. Men under 1300-talet drar digerdöden fram över Europa och dödar mer än en tredjedel av Europas befolkning. Digerdöden tar även Erik Magnussons liv och han dör 1959 efter tre år på tronen. I och med Erik Magnussons död blir i stället Magnus Eriksson åter kung. Under åren 1362-1364 är den norska kungen Håkan Magnusson medregent.
1310
Ingeborg får behålla Axevalla hus
1317 – Både Hertig Erik och Valdemar hade fått sätta livet till i Nyköpings gästabud. Hertig Eriks hustru Ingeborg som då blir änka får behålla Axevalla Hus och hela Valle härad. Under Ingeborgs tid förvaltades borgen av hertigen Knut Porse av Halland som 1327 gifte sig med henne.
1319 – Axevalla hus skall finnas omnämnd i ett brev detta år.
Landslag
Magnus Eriksson satt alltså vid tronen i mer än 40 år (1319-1364) och under hans tid vid makten infördes en landslag som förenade de olika landskapen under en gemensam rättsordning. Sverige får alltså en typ av riktiga lagar som gäller i hela landet och i dessa anges bland annat att kungen skall väljas av folket samt att träldom skall vara förbjuden.
1320
1320 – Axevalla hus skall ha blivit omnämnd i Erikskrönikan detta år.
1322 -Vid Herredagen i Skara 1322 hade det danskvänliga rådet ingått en förening som avsåg att motverka Knut Porses äregiriga planer. Rådet uppmanar Porse att återlämna Axevalla hus till den svenska kronan. Så skedde emellertid inte och rådets trupper belägrade borgen för att tvinga Ingeborg och Porse att ge upp planer på anfall mot danmark.
Ingeborg och Knut lämnar Axevalla hus
1323 – Rekonstruktionen av Skarafreden – rådet fick tillgång till Axevalla varefter man behärskade borgen. Fredliga år följde med tystnad om borgen.
Skaradekanen Karl i Valstad skall ha styrt borgen. (Notering i Skara domkapitel)
1326 – Fredsfördrag i Skara. Ingeborg tvingades lämna tillbaka borgen till rådet mot att hon fick ett område i Västmanlands lagsaga.
När Hertiginnan Ingeborg lämnade ifrån sig sina län som hon fått i morgongåva omfattade dessa; Värmland och häradena Valle, Skåning, Kinnem Vartofta och Gudhem.
Hertiginnan Ingeborg avträdde Axevalla hus och fögderiet till rådet i utbyte en kungsgård i Värmland (Dåvö).
1326 – Axevalla borglän innefattade vid denna tid Värmland, samt inom Västergötland: Valle, Skånings, Kinne, Vartofta och Gudhems häraden.
Nyhuset disponerades därefter av sonen Magnus Eriksson med öknamnet, Smek.
1326-1362 – Några källor anger att borgen verkar ha fått förfalla mellan åren .
1350
1357 – Enstaka brev vittnar om att kung Magnus Eriksson vid flera tillfällen besökte borgen. 1357 var strax efter att riksdelningen blev klar.
1360
1360-1370 -talen. Slottet växlar ägare flera gånger i samband mellan strider mellan kung Magnus Eriksson och Albrekt av Mecklenburg. Axevalla hus skall dock aldrig erövrats av Mecklenburgarna i strid
Höjd skatt
1364 I april sägs borgen enligt Kung Magnus Eriksson varit härjad av brand. I ett brev uppmanas Vilske härad allmoge att med anledning av branden och ett befarat fientligt anfall – ”bispringt asig med en gärd”. Invånarna i Vilske och Redvägs häraden skall alltså ha uppmanas att leverera skatter och avgifter till Axevalla.
Därefter skulle borgen sättas i stånd (renoveras) och fick då eventuellt skatter från områden som inte ingick i fögderiet. Både att sköta och underhålla en borg av denna storleken krävde stora resurser, inte minst att återställa den efter ett anfall. Antalet borgar ökade med tiden och så också utgifterna vilka dock kom att belasta bygdens invånare.
Att leva nära en viktig befästning måste också varit tufft. Under perioder med belägringar som kunde vara under lång tid drog stora grupper militärer fram i omgivningarna. Nya fogdar kunde sen innebära en mardröm utifrån hur de valde att kräva in skatter från borgens område.
Magnus Eriksson fånge på Axevalla hus
1365 – Magnus Eriksson hålls fången på borgen. Borgens hövitsman är Gerhard Snakenborg.
1367 – Borgen kom i kungen Albrekt av Mecklenburgs händer genom förräderi. Gerhard Snakenborg som överlämnat borgen till Mecklenburgarna hade som lön för sitt förräderi tilltvingat sig gården Aranäs som egentligen var kung Magnus Eriksson arvegods.
1370
Axevalla hus återerövras av Bjälboätten
1371 – Axevalla hus kom genom förlikning mellan Håkan, Magnus och Albrekt i Håkan Magnussons besittning. Håkan Magnusson var son till Magnus Eriksson, kung i Norge 1355–1380 och medregent i Sverige 1362-1364. Dennes anhängare riksrådet Laurens Björnsson Bjälke kallade sig i ett brev samma år för hövitsman på Axevalla.
Vid Edsviksfördraget i augusti var Axevalla hus en av de borgar som inte var förlänad varför den ställdes till rådets överhöghet. Detta skall markera borgens betydelse som rikshuvudfäste.
Bjälboätten (Folkungarna) hade just övertagit borget vilket kan ha lett till att skatter och avgifter kom in från områden som egentligen inte tillhörde borgen.
1371 – I kung Albrekts kungaförsäkran stadgas att Axevalla hus skulle höra till de borgar för vilka hövitsmännen skulle utses av riksrådet. Troligen var det kung Håkan Magnusson som innehade Axevalla hus intill sin död 1380.
1373 – från mars detta år finns ett pantbrev utfärdat. Ställt till Lydecke Rytz och utställt på Axevalla. Han har av forskarna uppfattats som dåvarande fogde på stället.
1380
1383 – Kung Albrekt tog borgen i besittning. Den tid som följde kännetecknades av utpressning och förtryck. Om detta skriver munkarna i Vadstena – Då slogo rovfåglarna ned på bergens toppar ty tyskarna tyranniserade landet i många år. Anslutning till Danmark sågs som räddningen varför den svenska kronan erbjöds till drottning Margareta , Waldemar Atterdags dotter.
Drottning Margaretas trupper marscherar mot Axevalla hus
1389 – (24 februari) stod slaget op Nyckelängarna vid Falköping eller som det också kallas slaget vid Åsle. Vid detta slaget skämde förrädaren Gerhard Snakenborg ut sig genom att med sina sextio ryttare fegt fly från platsen och låta den danska drottningen Margaretas trupper marschera mot Axevalla hus där man belägrade och intog borgen. På drottningens sida deltog 7 000 soldater – trångt vid borgen. Som hövitsman på borgen tillsattes då Nils Svarte Skåning
Margareta som efter Håkan Magnussons död tagit över tronen i personalunionen Danmark och Norge blir 1389 regent även i Sverige fram tills att hennes systers dotters son Erik av Pommern 1396 tar över tronen vilken han sen innehar en bit in på nästa århundrade, fram till 1439.
1390
1393 – Brev till fogdarna i Östergötland styrker att Drottning Margareta vistats på Axevalla hus bland annat på somrarna
1397 – Tillsammans med Erik av Pommern och några riksråd gästade Drottning Margareta Axevalla hus detta år. Skall ha förmått rikets råd som samlats i Skara att välja hennes 14-åriga systerson Erik av Pommern till kung i Sverige.
Det danska styret var inte lugnare snarare värre.
Under Unionstiden satt ömsevis svenska ömsevis danska fogdar på Axevalla hus.
Fögderiets storlek
1397 – Området som tillhörde Axevalla hus har varierat i storlek genom åren. Från början var Axevalla och Lödöse de enda slotten i Västergötland och deras fögderier var avservärda och kunde inkludera det som idag är Dalsland och Värmland. I takt med att fler och fler slott byggdes krympte dock fögderiet. Runt slutet av 1300-talet tillhörde följande häraden Axevalla fögderi: Valle, Skånings, Kinne, Wartofta, Gudhems, Vilske, Laske, Åse, Viste, Kåkind, Vadsbo, Frökind, As, Vedens, Gäsene, Kåiland och Als (se kartor)
Under slutet av 1300-talet, 1397 ett år efter att Erik av Pommern blir kung, går Sverige, Danmark och Norge samman i Kalmarunionen. I denna skulle varje rike styras under egna lagar men fungera som en enhet i krig.
1400-talet
Erik av Pommern ung kung
Sverige är en del av Kalmarunionen och en bra bit in på 1400-talet styrs Sverige av Erik av Pommern, regent mellan 1396-1439. Erik av Pommern orsakade under sin tid som regent uppror genom att ha tillsatt utländska män vi de svenska slotten.
1400
Brutala fogdar på Axevalla hus
1405 – Hennicke Bäckman (Heneke Bekman) och Nils Guttormsson Tre Liljor var hövitsmän över borgen och länet.
Hennicke Bäckmnan skall ha behandlat den värnlösa allmogen på ett mycket brutalt sätt.
1410
1430
Brev från Heneke Bekman – Fogden vid Axevalla hus Heneke Bekman skall ha utnyttjat fisket vid Amnaholm vilket han genom detta brev återställer till Varnhems kloster. Brevet är daterat till den 18 september 1430
1430
Axevalla hus belägrat
1434 – Engelbrekt hade befriat Nordanskog från främmande män som plågade allmogen drog han vidare mot Axevalla hus tillsammans med Erik Puke i spetsen för en bondehär. Försökte förmå fogden Anders Nilsson Mussla att överlämna borgen varvid denna bränner förborgen och vägrar lämna över borgen. Det skall ha funnits gott om förnödenheter på Axevalla hus vilket gjorde att man klarade sig väl under belägringen.
Engelbrekt skall på Axevalla hus ha stött på sitt första nederlag i ett segertåg han annars haft. Axevalla hus var den enda borgen i riket som stod emot Engelbrekt intagningsförsök.
1436 – Engelbrekt kommer tillbaka till Axevalla hus trots sviktande hälsa. Blev sjuk och transporterades till Örebro där han bodde. Belägringen upphörde och 27 april avrättades han.
1436 – Borgen överlämnas till Karl Knutsson Bonde. Ny Hövitsman blir Erengisl Nilsson
Karl Knutsson Bonde
Erik av Pommern avsattes 1439 i både Sverige och Danmark varvid Karl Knutsson (Bonde) blir riksföreståndare fram till att Kristoffer av Bayern valdes till ny kung 1441. Karl Knutsson (Bonde) blev då i stället drots men fick ta över tronen 1448 då Kristoffer av Bayern plötsligt dött.
Kungamaktens borgar ifrågasätts
I Sverige börjar riddare och andra ifrågasätta hur bra det är med rikets befästningar och borgar. Är de verkligen de försvarsanläggningar man behöver när gränserna flyttats och riskerar de då inte bara att bli tillhåll för fienden och upprorsmän.
1440
Hövitsmän och läntagare på Axevalla hus under 1440-talet
1441 – Ny hövitsman på Axevalla hus Bo Knutsson.
1443 – Riddaren Karl Ormsson Gumsehuvud läntagare på Axevalla
1449 – Hövitsman på Axevalla hus Knut Stensson Bjälke
Hövitsman enligt brevet nedan skall vara Lars Snakenborg, riddare och hövitsman på Axvall
9 juli 1449 – Brev angående en testamentsgåva till Vadstena kloster utfärdat av bland andra Lars Snakenborg, riddare och hövitsman på Axvall
1450
Karl Knutsson Bondes svåger hövitsman på Axevalla hus
1450 – Kungen Karl Knutssons svåger Ture Turesson Bjälke är Hövitsman på Axevalla hus mellan 1452-1456. Under hans tid skall det ha varit relativt lugna år på borgen. Förrädiskt brevväxlande med danskarna leder dock till att Ture Turesson Bjälke blir fängslad på Axevalla hus av kung Karl Knutssons anhängare marsken Tord Karlsson Bonde.
Borgen skall vid denna tidpunkt ha haft ett försvar om cirka 50 man i form av väpnare, skyttar, svenner och knektar.
Kung Kristian I av Danmark
Runt mitten av 1400-talet (1448) blev Kung Kristian I kung i Danmark och Norge och en lång period av krig inleddes. Kriget ledde till ett missnöje och Kristian I valdes till kung även i Sverige 1457.
1450
Danskvänliga fogdar
1456 – Kung Kristian tillsätter danskvänliga fogdar på borgen. Ture Jönsson Svarte Skåning, Åke Jönsson Svarte Skåning. Hårdhänt förvaltning som ledde till att bönderna skrev brev till kung Kristian I och bad om hjälp.
I och med kriget kom bönderna att göra uppror eftersom de belastades av allt högre skatter. Bönderna besegrade Kristian I och återinsatte Karl Knutsson (Bonde) 1464. Karl Knutsson (Bonde) satt denna gång ett år som kung innan ett bråk med släkten Oxentstierna gjorde att han fick avgå. Oxenstierna stred i sin tur med släkten Tott som såg till att Karl Knutsson (Bonde) 1467 åter blir kung fram till sin död 1470.
1460
Axevalla hus åter belägrad
1464 – Borgen belägras av väsgötabönderna under ledning av hövitsmannen Erik Nilsson Oxenstjärna. Åke Jönsson Svarte Skåning som satt som fogde lovade att ge upp om han inte fick någon undsättning inom ett halvår. Ingen undsättning kommer
1465 – Åke Jönsson Svarte Skåning lämnar över borgen till riddare Ivar Green
Brev från den 14 augusti 1465 – Ärkebiskop Jöns i Uppsala, riksföreståndare, och Ivar Gren, riddare och riksråd, befriar herr Åke Jönsson, riddare, från allt tilltal på Axvall, när han överlämnat slottet till herr Ivar Grens folk.
Danskarna kommer tillbaka
1468 – Ivar Green vägrar lämna över borgen till Kung Karl och ber om dansk hjälp. Danskarna belägrar borgen och Kung Karl måste lämna i från sig Axevalla hus.
Bönderna anfaller och bränner ner Axevalla hus
1469 – Vadstenamunkarnas dagbok berättar: Dagen efter apostlarna Petri och Pauli dag samlades bönderna i västergötland i stark skara vid Axevalla slott och stucko det i brand och övervunno det över huvudet på dem som voro där och dödade nästan alla, och slottet förstörde de i grunden.
Enligt några källor skall borgen bränts ner 30 juni 1469 för att aldrig mer byggas upp.
1470
1471 – Eller så var det först några år senare….Olaus Petri skriver: År 1471 avbrändes Axevalla hus av Otto Torbjörnsson Fågel som stod i spetsen för en västgötsk allmogeresning mot kung Kristian.
Slutet för Axevalla hus
Oavsett vilket år det var så verkar alltså Axevalla hus under denna tid ha ut sin roll som fäste och fogdeborg och man väljer att inte bygga upp borgen igen.
Efter Karl Knutsson (Bondes) död 1470 blir Sten Sture den äldre blev riksföreståndare fram till 1497 .
1400-talet avslutas med fortsatta strider med Danmark och mot slutet sitter Kung Kristian I:s son Hans på den svenska tronen.
1500-talet
Under 1500-talet skall ruinerna efter Axevalla hus ha fungerat som stentag för områdets bönder.
1600-talet
Axevalla hus föll i ruiner långt innan det blev vanligt att avbilda och bevara reckningar av byggnader i bild. Den första och enda avbildningen av Axevalla hus härstammar från slutet av 1600-talet.
1673
Vid renoveringen av Varnhems klosterkyrka monteras kalkstenstavlor vid ingången som bland annat beättar om Axevalla hus.
KALKSTENSTAVLOR MONTERAS VID INGÅNGEN TILL VARNHEMS KLOSTERKYRKA – Vid ingången till Varnhems klosterkyrka hänger två kalkstenstavlor som sattes dit under 1600-talet (1673) för att berätta om den stora restaureringen av kyrkan. Vid restaureringen ville man lyfta betydelsen som Axevalla hus haft under sin storhetstid.
1690
1600-talets senare del. Ruinen avbildas av Erik Dahlberg. Förskönande? två våningar kvar.
Ruinen avbildad av Erik Dahlberg. Förskönande? två våningar kvar. Klicka på bilden så öppnas den i ett större fönster.
1700-talet
Under i princip hela 1700-talet skall ruinen av Axevalla hus fortfarande ha haft murar kvar som rest sig 18 meter upp. Mot slutet av 1700-talet bestämmer man sig dock för att plundra ruinen på sten när socknens kyrka skall renoveras.
1780
1786 – 1788 : Skärvs kyrka byggs om och renoveras och de sista delarna av borgen används som byggmaterial.
1800-talet
1900-talet
Vykort från utflykt till Axevalla hus – Axevalla hus har sannolikt varit ett utflyktsmål allt sedan borgen övergavs. Idag är kullarna och vallgravarna överväxta av stora träd och det kan vara en riktig utmaning att ta sig runt på platsen.
2000-talet
Har du hittat några felaktigheter eller kanske har du mer information och källor som vi borde ta del av? Kontakta oss då gärna på info@axevallahus.se