A
Allmoge
Från början en beteckning på alla de människor som bodde i ett område – hela hopen/högen. Men kom att definiera ett visst stånd – de obesuttna, ofrälse, eller bönder och ståndlösa människorna.
B
Borglän
Område i form av ett underhållslän till en borg.
C
D
Dendrokronologisk
Dendrokronologi är en slags årsexakt metod för datering av trä med hjälp av variationsmönster i årsringsbredden.
Donjon
En donjon är kärntornet i en medeltida ringmursborg som inte bara fungerar som försvarsverk utan också för bostadsändamål.
Drots
Drotsens uppgifter har varierat lite genom århundradena men denne hade uppgifter som idag innehas av en justitieminister. Kungar och hetigar kunde utse en egen drots och begreppet verkar i Sverige främst ha använts för att beskriva ett högre kungligt ämbete särskiljt inom rättsväsendet. Under 1300-talet till och med det högsta ämbetet näst efter kungen. Genom historien har drotsen haft influtande över rättsväsendet.
E
Erikskrönikan
Erikskrönikan tros vara från 1322-1355 och behandlar Sveriges politiska historia från 1229 till 1319 då Magnus Eriksson valdes till kung. Det är den äldsta av de medeltida rimkrönikorna skriven på knittelvers. Det finns inga originalversioner kvar utan är känd genom avskrifter som gjordes under andra hälften av 1400-talet.
F
Fogde
En fogde var en högt uppsatt person som var anställd av kungen för att styra över ett bestämt område. Området kunde vara ett helt landskap eller bågra socknar. Fogden hade till uppgift att ta upp skatt från bönderna och skicka dem vidare till kungen. Eftersom de hade till uppgift att driva in skatt från folket var de sällan speciellt uppskattade. Begreppet lever kvar än i dag i begreppet kronofogde.
Fogdeborg
Borgen där fogden hade soin hemvist.
Frälsestatus
Under 1200-talet villa man förändra försvaret och ha ett större rytteri, med detta infördes frälsestatus som var en slags befrielse från vissa skatter mot att man tjänstgjorde som väpnare och bidrog med stridshäst, vapen och rustning. Frälsemän kunde dubbas till riddare och tilltalades då herr (domini).
Förmäla
Gifta bort, Ingå äktenskap
G
Gengärd
Gengärd är en slags medeltida naturaskatt. Kunde bestå av en gästningsplikt (se nedan) och senare som en stående skatt/grundskatt.
Gästning
Kringresande härskare hade en laglig rätt att begära mat och husrum av bönderna. En slags gästningsplikt eller naturaskatt. Denna ersattes under Birger Jarls tid av en slags stående skatt, grundskatt.
H
Heraldiska vapen
Ett igenkänningstecken i form av en vapensköld ofta tillsammans med en hjälm med hjälpydnad.
Herredag
Av fornsvenskan herra som betyder ’stormän’ och dag som betyder ’möte’. Var olika typer av representativa möten under medeltiden och 1500-talet.
Härad
En härad var ett område eller ett tingsdistrikt kring ett ting eller tingsplats (tingslag). Ett slags rätts-och förvaltningsområde där häradsrätten var den dömande instansen inom tingslaget. Flera häradere kunde slås samman i ett och samma tingslag eller delas upp i flera. Häradena låg inom en lagsaga (landskap).
Man vet inte exakt när begreppet etablerades men det tros ha sitt ursprung från 900-talet och användes främst i Götalandskapen eftersom man i Svealand istället använde begreppet ”hundare” som dock försvann helt som begrepp under unionstiden.
På 1100- och 1200-talen fick häradena fastare gränser i och med att den kristna kyrkan hade etablerat socknar. Ett härad kom att bestå av ett antal socknar vilka också kunde delas mellan två eller flera härader.
På senare tid under 1800- och 1900-talen förenklades häradsindelningen för att härads- och sockengränser skulle sammanfalla.
Hövitsman
En medeltida titel på en person med befälsuppdrag inom det militära. Befälsuppdraget innehöll även en del administrativt arbete och gällde ofta ett visst territorium. Territoriets storlek kunde variera från enskilda slottslän till hela riket (rikshövitsman).
I
J
Jarl
Jarl var under tidig medeltid (avskaffades 1308) ett ämbete vars innehavare ofta var en storman som styrde över ett större område. Jarlen kunde vara kungens närmaste man eller förmyndare för en minderårig kung och var då rikets högste tjänsteman. En sådan beteckandes riksjarl för att tydliggöra ställningen gentemot andra jarlar.
K
Kungsgård
Kungsgårdar var gårdar som kungen hade till sitt förfogande. Genom avkastningen på kungsgården skulle kungen kunna försörja sig, sitt följe och sina krigare.
L
Lagman
Lagsaga
Från början ett uttryck för en lagmans uppläsning av lagen för menigheten. Blev ett uttryck för en lagmans ämbetsområde.
På medeltiden var i princip varje landksap en lagsaga. Från mitten av 1300-talet efter Magnus Erikssons landslag fanns det nio lagsagor i Sverige.
Lagsagoindelningen avskaffades 1849.
Lagmansrätter
Läntagare
M
Marsk
Marsk är en sammandragen form av ordet ”Marsalk” som från början beskrev en hästhållare/hästskötare. Begreppet Marsk är dock en dansk och svensk ämbetsmannatitel för ett militärt överbefäl. Marsk finns omnämnt i Sverige från 1268 och verkar ha använts som en hederstitel utan speciella plikter. Från mitten av 1400-talet förtydligas att marsken skulle föra befäl över den svenska hären och tillsammans med drotsen styra landet i kungens frånvaro. Titeln försvann senare under 17oo-talet.
Morganatiskt äktenskap
Äktenskap mellan medlem av ett furstehus och en någon av lägre rang, (högadel, lågadel eller borgerlig släkt ”ofrälse”). Innebär att personen med lägre rang inte kommer att inkluderades i makans/makens högre rang trots det ingångna äktenskapet.
N
Nyhuset
O
P
Pallisad
Pålverk
Q
R
Riksborg
Rikshövitsman
Se även Hövitsman. Rikshövitsmannen hade riket som sitt territorium för vilket denna hade ett militärt befälsuppdrag.
Riksdrots
Riksråd
Räfst och rättarting
S
Skans
Slottslän
Storman
En Storman var under vikingatiden och medeltiden en framstående man, en slags hövding, som ägde mycket jord. Stormännen hade en hög social och ekonomisk ställning, en slags uradel. I stormännens ätter ingick lantegendom som ärvdes (odal). Från 1200-talet blir det vanligt att medlemmar av stormannaätter skaffar sig heraldiska vapen som återfinns i till exempel sigill.
Svecia Antiqua
Svenner
T
Tingslag
Tinglag är beteckningen på en häradsrätts domkrets (område eller rättskipningsdistrikt). Ett stort härad kunde vara indelat i flera mindre tingslag och i mindre häraden bestå av flera socknar i olika häraden.
Tingslaget kund bestå av sockenmän, även kallade rådmän, det vill säga personer med beslutanderätt på sockenstämman. För varje tingslag skulle det helst finnas en bestämd plats där man träffades, under medeltiden var detta ofta en plats under bar himmel.
U
V
X
Y
Z
Å
Ä
Ö