Efter att borgen brändes ner 1469 blev borgruinen en stentäkt och efter renoveringen av Skärvs kyrka på 1700-talet så finns det inte många stenar kvar på platsen. Det är därför mycket svårt att veta hur Axevalla hus en gång såg ut. På denna sida har vi samlat det vi kunnat hitta om hur själva borgen Axevalla hus kan ha sett ut.
Ruinerna vid Axevalla hus – Kopparstick ur verket Suecia antiqua et hodierna.
Ruinen
I verket Suecia antiqua et hodierna som gavs ut i början av 1700-talet finns borgruinerna av Axevalla hus avbildade. Även om bilden inte stämmer helt överens med hur borgen verkligen såg ut, så är det den enda skiss som finns bevarad och kan ge ledtrådar till hur borgen en gång kan ha sett ut.
När denna teckning ritades hade Axevalla hus legat i ruiner i mer än 200 år. Strax därefter forslades övrig sten till Skärv för att användas vid renoveringen av Skärvs kyrka.
Läget var avgörande
Ruinerna efter Axevalla hus har aldrig grävts ut av några arkeologer. Dock har det gjorts några undersökningar och inventeringar genom åren där man försökt kartlägga vad man kunnat se. Om det låg en befäst gård på platsen tidigt vet vi inte men platsen hade förutsättningar för detta.
När borgar skulle byggas sökte man efter strategiska lägen i naturen – en höjd, en holme eller liknande. På detta sätt hjälpte naturliga formationer till med försvaret till exempel genom att sikten var god i så många riktningar som möjligt eller .
Översiktskarta Axevalla hus – (A) Axevalla hus, (T) Trågenborg, (B) Bjurbackarna Klicka på bilden så öppnas den i ett större fönster.
Medeltida borgar
Det vi idag känner till om Axevalla hus kommer från slottet/borgen som låg på platsen under medeltiden. Från andra bevarade borgar vet man att centralt för en välplanerad medeltida borg var ett torn, eller en sk donjon av trä eller sten. I anslutning till tornet byggdes ofta en ringmur där man kunde bygga in skottgluggar och skyttegångar till exempel. Innanför muren byggde man sedan andra hus med salar, kök, fängelsehålor, bostäder, kapell och stora förråd. Anläggningen omgavs ofta med grunda vallgravar och med en palissad av pålar för att hålla anfallare på avstånd.
I så kallade förborgar kunde man ha andra ekonomibyggnader som stallar och smedjor till exempel.I så kallade förborgar kunde man ha andra ekonomibyggnader som stallar och smedjor till exempel.
Axevalla hus borgområde
Axevalla hus anlades på en avlång ö, som skars av genom två vattenfyllda vallgravar. Ett större område av grunt vatten eller sankmark avgränsade mot fastlandet och Husgärdessjön som Axevalla hus ligger vid hängde samman med flera andra sjöar.
Själva huvudborgen hade en för medeltiden vanlig fyrkantig form, som skapats av att moränkullen avgränsades av de grävda vallgravarna. Än idag ser man tydligt de olika grävda vallgravar som omger ruinen. Axevalla hus har varit utrustad med två, kanske 3 förborgar på andra näs i sjön.
Enligt Riksantikvarieämbetes beskrivning av fornlämningen Axevalla hus beskrivs borgområdet uppmätas till 210 x 110 m. Området begränsas i sydväst av en vall 70 x 5 m och 0,5 m hög och 2 parallella vallgravar mot nordost, 50 x 10 m och 3 m djupa. Nordöst om den inre vallgaven är en platå, sluttande mot nordväst ca 50 x 10 m och 1-5 m hög som sluter an till en låg vall (40 x 5 och 0,5 m djup) som avgränsar borgområde i nordväst. Innanför dessa begränsningar är den egentliga borgplatån 60 x 50 m och 5 m hög. I platåns södra del ansluter en husgrund, 22 x 11 m. Grunden begränsas genom delvis av en jordtäckt skalmur och kan delas in i två rum. Från ena kortsidan utgår en skalmur mot borgplatåns ena höga vall.
Skalmur är en medeltida byggnadsteknik som består av två parallellt murade stenväggar med en mellanfyllning. Fyllningen i murkärnan kan utgöras av lera, grus, jord eller sten. Denna typ av byggnadsteknik ger i regel väldigt tjocka murar.
Pålspärren
I vattnet finns än idag delar av den pålspärr kvar som skyddat borgen från sjösidan. Under mitten på 1980-talet gjordes en dykundersökning av pålraden då man även konstaterade att pålarna var av ek och daterade dem till 1288.
Mellan innersta och yttersta vallgraven, ca 6 meter ut från strandlinjen, finns en gles enkel pålrad i nordöstlig riktning, 20-25 meter lång och med ca 30-80 cm mellanrum mellan pålarna. Några luckor i pålraden har observerats om ca 1 meter.
Undersökningen kunde även se rasmassor från slottets murar eller till och med torn och högre murpartier som täckte delar av botten. På vissa ställen konstaterades ytterligare enkla eller parvisa pålar ca 1 meter utanför pålraden.
Detta kan tyda på rester av en tidigare konstruktion som fästen till en flytbom men går inte att avgöra om det är samtida med pålraden. På norrsidan konstaterades även ett knuttimmer av en möjlig brygga men det var omöjligt att tyda om det härrör slottets användningsområde eller är av senare datum. Vid ena vallgraven upptäcktes ytterligare omfattande timmerkonstruktion som kan ha utgjort delar av en brygga för slottet eller möjligen en spärr för infart eller tillträde till vallgraven. En annan möjlighet är att det kan vara del av en konstruktion för en längre träbro till en av förborgarna. Funktionen kan då ha varit en fast bro som dessutom hindrar båtar att komma nära själva huvudborgen men tyvärr bara spekulation då inte detta undersökts i tillräcklig grad.
Från borgområdet i västlig riktning löper en väg genom sumpmarken, ca 3 m bred, vilken delvis är stensatt och kan vara samtida med borganläggningarna.
Trågenborg förborg
Trågenborgs byggområde är uppmätt till 80×70 meter enligt Riksantikvarieämbetes beskrivning av fornlämningen år 1984. Området begränsas av en yttre vall 10-20 m bred och 5-8 m hög. i vallen finns två öppningar 5-10 m bre och 1 m djup. Centrala delen av borgområdet är en inre borgplaå 30 m i diameter och 1-2 meter hög. Denna omges av en torrgrav, 5-10 m bred och 0,5-1 m djup.
Bjurbackarna
Ytterligare förborg tros ha funnits vid Bjurbackarna. Borgområdet utgörs av begränsande vall som innesluts av en vallgrav, 2 mdjup. Borgområdet (220×100 m) delas in i tre av två vallgravar. Det sydliga området är närmast kvadratiskt och består av en sluttande odlad platå men några odlingsrösen. Den mellersta delen av borgområdet är närmats triangelformad. Det nordligaste orådet utgörs av en flack rund platå m ca 70 m i diameter. I vallgravarna återfinns två vägbanker vilka sannolikt har förbundit de tre borgdelarna.