AXEVALLA HUS

Birger jarl eller Birger Magnusson föddes omkring 1210 i Bjälbo i Östergötland och dog 21 oktober 1266 på Jälbolung i Västergötland.

Birger Magnusson var en svensk jarl och storman. Birger jarl är omnämnd första gången 1237 och verkade mellan 1248 och 1266 som en svensk jarl. Först styrde han informellt över Sverige som förmyndare för sin son kung Valdemar (från 1250 tills denne kröntes 1251), sedan ihop med sonen (till sin död 1266).

Birger sägs också vara den som grundade Stockholm år 1252.

På grund av de språkliga förändringar som namnet Birghir och ordet jarl undergått finns en mängd former av namnet som Birge jerl och Börje järl i äldre källor, men formen Birger jarl har blivit standard i nysvensk tid.

Birger jarl, född ca 1210, död 21 oktober 1266, svensk statsman, son till Magnus Minnesköld och Ingrid Ylva, brorson till jarlarna Birger Brosa och Karl den döve.Birger jarl tillhörde en inflytelserik släkt med stamgods i Östergötland, Bjälboätten, som av tradition, men oegentligt, även kallas Folkungaätten. I sitt första äktenskap var han från ca 1235 till 1254 gift med Ingeborg, dotter till kung Erik Knutsson. År 1261 ingick han äktenskap med Mechtild, dotter till hertig Adolf IV av Holstein, änka efter kung Abel av Danmark. Han var far till bl.a. kungarna Valdemar Birgersson och Magnus Ladulås.

Birger jarl lyckades bygga upp en unik maktställning, nära allierad som han var med kung Erik Eriksson, hans svåger. Han omtalas som jarl första gången 1248; troligen efterträdde han den samma år avlidne jarlen Ulf Fase. Året dessförinnan hade kungens och Birger jarls motståndare, de s.k. äkta folkungarna under Holmger Knutsson, besegrats vid Sparrsätra. Ytterligare ett stormannauppror nedslogs vid Herrevadsbro 1251, och därefter restes inget kraftigare motstånd inom landet mot Birger jarl.

Sin maktställning baserade Birger jarl delvis på kyrkans stöd. År 1248 ledde han förhandlingar med kardinal Vilhelm av Sabina i Skänninge, där man genomdrev kyrkliga reformer i linje med påvemaktens intressen för större kyrklig frihet från världslig inblandning. Birger jarl medverkade till inrättandet av sekulära domkapitel. Hans nära samarbete med kyrkan antyds även av att två bröder och en son till Birger jarl blev biskopar i Linköping. Vid kung Erik Erikssons död 1250 valdes Birger jarls son Valdemar till ny kung. Birger jarl kom härigenom att grundlägga en ny kungadynasti, och han fortfor att som jarl vara den egentlige politiske ledaren fram till sin död.

Mot öster förde Birger jarl en offensiv politik och ledde ett krigståg i Finland för att befästa det svenska väldet i Tavastland. Det är dock inte troligt, som Erikskrönikan gör gällande, att det skedde samtidigt med kungavalet och att Birger jarl anlade borgen Tavastehus. Krigståget ägde förmodligen rum i slutet av 1230-talet och fortsatte 1240 i ett misslyckat anfall mot området kring Nevas mynning. Ett försök 1256 att tillsammans med Tyska orden anlägga en stödjepunkt söder om Finska viken misslyckades. Birger jarl lät befästa inloppet till Mälaren, och under hans tid började Stockholm utvecklas som handelsstad. Birger jarl har av tradition ansetts vara Stockholms grundare, eftersom han förekommer i det första dokument i vilket staden nämns vid namn, men det är omöjligt att avgöra huruvida han personligen var ansvarig för grundandet.

Birger jarl spelade en stor roll inom lagstiftningen. Tillkomsten av fridslagar gällande hemfrid, kvinnofrid, tingsfrid och kyrkofrid tillskrivs honom, liksom även bestämmelser om att dotter skulle ärva hälften mot son; för de sistnämnda är dock Birger jarls roll ytterst osäker. Under Birger jarl kom förbud mot gäv- eller skuldträldom och mot bevisföring genom järnbörd.

Genom giftermålspolitik knöt Birger jarl förbindelser med Norge och Danmark. Han upprätthöll kontakter med kung Henrik III av England, vilken 1255 sände munkar för underhandlingar. Birger jarl slöt ca 1250 ett avtal med Lübeck om befrielse från tullar och avgifter; vidare skulle de tyskar som bosatte sig i svenska städer följa svensk rätt. År 1261 erhöll Hamburg liknande privilegier.

Birger jarl gav titeln jarl, latin dux, ett maktinnehåll som den tidigare inte haft. Med honom är förbundna flera åtgärder för att stärka kungamaktens samhälleliga roll och för att konsolidera dess position i Svealand, där den tidigare var svag. Birger jarl begravdes i Varnhems klosterkyrka.