TITEL
En påhittad person eller Sveriges första drottning (således osäker uppgift)
LEVNADSÅR
Levde på slutet av 900-talet till början av 1 000-talet (osäker uppgift)
FAMILJ
FÖRÄLDRAR
Far: Skoglar-Toste (osäker uppgift)
SYSKON
MAKE/MAKA
Gift med Erik Segersäll.
Efter Erik Segersälls död var hon möjligen gift med den danske kungen Sven Tveskägg
(osäkra uppgifter)
BARN
Olof Skötkonung – den förste kristne kungen av Sverige. (osäkra uppgifter)
Det har länge diskuterats kring om Sigrid Storråda (Sigríð Storråda) verkligen existerat. En anledning till att man tvekar över hennes existens är den domfattande mytbildning som skapats kring hennes person i modern tid, alltså långt efter hennes död utan att det finns så många källor.
De enda som man skulle kunna kalla källor som finns kring hennes person tillkom mer än 150 år efter hennes död. I de norsk-isländska sagorna (Heimskringla av Snorri Sturluson, Saxo Grammaticus Gesta Danorum) nämns hon under namnet Syritha.
En annan anledning till osäkerheten är att det som sannolikt är en och samma person presenterats under flera olika namn såsom Gunhild (Gunhilda) och Świętosława (Sviatoslava).
Den vi kallar Sigrid Storråda levde i slutet av 900-talet och början av 1000-talet. Hon skall ha varit dotter till stormannen Skoglar-Toste (Skǫglar-Tósti eller Scoglar-Tosta).
Gift med Erik Segersäll
Sigrid Storråda skall ha varit gift med Erik Segersäll. Efter hans död skall hon enligt sagorna ha avböjt ett frieri från Olav Trygvasson år 995 vilket skall ha bidragit till Sjöslaget vid Svolder mellan Olav Trygvasson, Olof Skötkonung och Sven Tveskägg 999/1 000.
Däremot skall hon ha gift om sig med den danske kungen Sven Tveskägg. Tillsammans med Sven fick hon Estrid/Astrid, och var på så sätt mormor till Sven Estridsen som var kung av Danmark från 1047.
Om detta stämmer skall hon alltså ha varit en av de första kända drottningarna i både Sverige och Danmark.
Mor till Olof Skötkonung
Sigrid Storråda kan alltså ha varit mor till Olof Skötkonung.
Sena 900-talet — Tidiga 1000-talet
Anses vara Sveriges första kända drottning
Sigrid Storråda, alternativt Sigríð Storråda, anses ha varit Sveriges första kända drottning.
Med starkt förbehåll om historisk äkthet kan man säga att Sigrid Storråda förmodligen kom från en svensk stormannasläkt och var gift med Erik Segersäll. Eventuellt var hon därmed moder till den förste kristne kungen av Sverige, Olof Skötkonung. Efter Erik Segersälls död var hon möjligen gift med den danske kungen Sven Tveskägg, med vilken hon fick Estrid/Astrid, och var på så sätt mormor till Sven Estridsen, kung av Danmark från 1047. Dessa förhållanden, om de stämmer, gör henne till en av de första kända drottningarna i både Danmark och Sverige.
Förvirringen kring Sigrid Storrådas person beror på att hon troligen har förväxlats med en annan samtida kvinna, Gunhild, ibland, sannolikt felaktigt, presenterad som Świętosława/Sviatoslava. Även kunskapen om Gunhild och hennes namn baseras emellertid på sent tillkomna sagor av tvivelaktig sanningshalt. Enligt dessa var Gunhild Sven Tveskäggs hustru strax före hans giftermål med Sigrid, fram till cirka 995, och Gunhild var troligtvis moder till bland annat Knut den Store. I forskningen har Gunhild uppfattats som dotter till Mieszko I av huset Piast, Polens första kristna furste, från hans andra giftermål med den tyska Oda av Haldensleben. Om det stämmer skulle Gunhild komma att giftas bort med Sven Tveskägg av sin halvbror, Bolesław I Chrobry, den blivande förste polske kungen, krönt 1025. Alliansen mellan det polska och danska kungahuset kan delvis spåras via samtida historiografi, framförallt genom Thietmar av Merseburgs Chronicon, samt genom Adam av Bremens Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum, som till viss del baseras på uppgifter direkt från Sven Estridsen.
I modern tid har Sigrid Storråda/Gunhild/Świętosława-gestalten använts flitigt i skönlitterära och populärvetenskapliga verk i både Sverige och Polen, bland annat i Selma Lagerlöfs Drottningar i Kungahälla, 1899, Carl Grimbergs Svenska folkets underbara öden I, 1913, Frans G Bengtssons Röde Orm, 1941—1945, Verner von Heidenstams Svenskarna och deras hövdingar, 1908—1910, samt i Jöran Mjöbergs Kvinnoöden i vikingatid, 2001. I Polen har samma gestalt varit huvudperson för två kommersiellt framgångsrika historiska romaner: Harda samt Królowa, båda utgivna 2016 av Elżbieta Cherezińska. Som påpekats av de svenska historikerna Birgitta Fritz och Birgit Sawyer har somliga skildringar av Sigrid-gestalten, som i medeltida kontext ofta presenterades som ett exempel på kvinnlig list, maktgirighet och skoningslöshet, eventuellt inspirerats av andra starka kvinnogestalter, till exempel den ryska prinsessan Olga av Kiev. De moderna tolkningarna däremot presenterar henne snarare som en stark och självständig kvinnogestalt, unik för sin tid.
